Vårens sista Naturdag

Villanskolan besöker Kronoskogen, Ängelholm



På en av stationerna träffar eleverna en skogshuggare,

som bl.a. visar redskap som används i skogen och hur man

 ska gå till väga vid trädfällning.



På Naturdagarna får eleverna många olika naturupplevelser på en och samma dag. Då barnen delas upp i sex olika grupper för att gå till olka stationer blir grupperna små och samtalen med barnen många och intressanta.

På stationen "Biologisk mångfald" pratar vi om hur viktiga alla är för att naturen ska fungera. Idag pratar vi om vikten av att låta döda träd stå kvar. En död ek kan vara hem åt flera hundra olika sorters insekter, svampar, mossor och lavar. En av de rödlistade skalbaggar som är helt beroende av döda ekar är Blekinges landskapsdjur, ekoxen. Den lever som larv i trädet i ca 5 år innan den blir till en skalbagge som endast lever 4-6 veckor. Insekterna i sin tur blir mat åt fåglar som t ex hackspett. Hackspetten älskar döda träd och tycker att de är som en stor gourmetrestaurang. Hackspetten är som gjord för att sitta på träd och hacka fram insekteslarver som den sedan tar med sin långa tunga. Hackspetten kan hacka hål i den hårdaste ek. I dessa hål kan det bo andra djur som t ex ekorre, uggla och mindre fåglar. Högst upp i trädet brukar rovfåglarna sitta och spana. De spanar efter något gott att äta. Rovfåglar är som man kan höra på namnet, köttätare. De kan äta mindre fåglar och smågnagare.



Samarbetsövning- hur fungerar en näringskedja?

 Ett dött träd är alltså stommen i en lång näringskedja och viktigt för en hel rad  djur. Skapar man obalans i kedjan så får det konsekvenser för många individer i naturen. Detta illustrerar vi genom att låta eleverna göra en samarbetsövning med en fallskärm i olika färger. Alla färger motsvarar ett visst steg i näringskedjan. Ett efter ett steg plockas bort. Vi börjar med trädet. En människa kommer ut i skogen och får se att det står döda träd där. Skräpigt tycker hon. Tar ner träden och eldar upp dem.Träden försvinner från fallskärmen. Vad händer då med inseltslarverna? De dör säger ett av barnen. Visst, de dör. De har ingenstans att bo och inget att äta längre. Vad händer med hackspettarna när insekterna är döda. De svälter ihjäl. En efter en försvinner från fallskärmen och till sist slutar näringskedjan att fungera. Övningen är mycket illustrativ och barnen förstår sambandet och hur viktigt det är med mångfald i naturen.



Hejdå Kronoskogen!



Text: Sussie Lindberg


genom
Emelie Andersson
Verksamhetsledare Utomhuspedagogiken
www.skanskalandskap.se/skola



Naturskolan Gladan 2013-05-29

Vandring i tid och rum

Då Banken och Skåneledens fototävling avslutades i höstas tog Löddesnässkolan hem ett av prisen och vann en vistelse med övernattning på Naturskolan Gladan i Snogeholm. Eleverna anlände med buss på morgonen och packade in sina saker i Gydarpsgården. Aktiviteten för dagen heter Vandring i tid och rum och handlar om att kunna läsa och förstå kartor.

Vi började med att prata om olika kartor och kartors ursprung. Naturvägledarna visade hur kartor kunde se ut förr i tiden. Kartorna var dekorerade och ofta handmålade. På en karta från 1500-talet fanns det ett sjöodjur målat ute i havet.   



En av gruppernas kartor med Gydarpsgården, fotbollsplanen,

skog och väg markerade.

För att förstå hur de första kartorna var uppbyggda fick eleverna bygga tredimensionella kartor på marken. De använde sig av kottar, stenar och andra naturmaterial. Kartorna skulle vara skalenliga och de fick använda sig av gamla mått såsom famn, fot, aln och tum. Exempelvis kunde en husgavel vara fem famnar lång och översättas till fem tum på kartan. Ungefär lika lång som en kotte.

Regnet föll över oss men kartor växte fram i skydd under träd.

Grupperna gömde en färgad krita i sina tredimensionella

 kartor som i verkligheten var en burk utplacerad i terrängen.

Vi avslutade övningen med att undersöka om kartorna fungerade i verkligheten. Varje grupp gömde en färgad krita i sin karta och en plastburk symbolicerade kritan i verkligheten. Därefter fick en annan grupp försöka hitta burken med hjälp av den tredimensionella kartan.

Några av eleverna från Löddesnässkolans åk 5 med sin

karta av naturmaterial.

På eftermiddagen tog vi oss ett steg längre i kartförståelse med hjälp av GPS. Naturvägledare Magnus berättade om geocaching, vilket är en slags global skattjakt man kan vara med i. Eleverna fick pröva på genom att gömma egna skatter och markera dem med GPS. De fick också skriva en ledtråd på markeringen, som skulle leda skattsökaren rätt. Ordvitsar bubblade fram bland Löddesnässkolans elever och de upphittade skatterna var ägg, puppor, larver, insekter och groddjur fast i leksaksform. De skulle sedan i helgrupp para ihop de upphittade sakerna med varandra och följa utvecklingen från ägg till färdiga insekter och groddjur.

Eleverna tyckte att det var roligt att gömma och leta skatter!!

Tack för en rolig dag tillsammans med er hälsar Magnus och Kerstin!

Vid pennan: Kerstin Engblom


genom
Emelie Andersson
Verksamhetsledare Utomhuspedagogiken
www.skanskalandskap.se/skola