Med Naturskolan Gladan i Snogeholm

Bussen hämtade oss på morgonen utanför skolan och vi började vår resa mot Ystad och Snogeholm. Genom bussfönstret såg några av oss både rådjur och hästar och efter ytterligare en stunds färd på större vägar kom vi in på en smal, backig skogsväg som ledde oss mot vårt mål. En härlig frukost stod framdukad (som klassföräldrarna fixat) och vi åt med god aptit, men snart ville vi bara leka, springa runt och utforska omgivningarna vilket vi också gjorde en lång stund.

Sussi och Magnus från Naturskolan Gladan tog sedan hand om oss och vi fick börja med att hjälpa till att sätta upp ett stort indiantält.Två av oss fick vara ledare för tältresningen och det kändes ansvarsfullt.

När tältet var rest delades vi in i två grupper och vi fick prova på både geocaching och att håva i Snogeholmssjön. Vi hade aldrig provat på geocaching förut och av Magnus fick vi lära oss hur en GPS fungerar och hur vi skulle läsa av displayen för att hitta skatterna som låg gömda på olika ställen runtomkring oss. Det var mycket information, men oj vad vi var sugna på att springa iväg och börja leta. Det var lite svårt i början att följa pilen och hitta skattgömman, men vi lärde oss fort. Till varje skatt fanns en ledtråd för att vi skulle hitta den lite lättare. Vi fick leta på tid (45 min) och de som hittade flest cachar på den tiden hittade sammanlagt sju stycken. Geocaching var jättekul.

Sussi hade tagit med sig håvar och burkar med förstoringsglas och hon visade oss tekniken att håva. Vi håvade upp många olika djur som vi sedan lade i de mindre burkarna. Vi fick upp musslor, dagsländelarver, husmaskar, hästiglar, virvelbaggar sötvattensmärlor (som liknade räkor), snäckor och ägg och några fler djur som vi glömt namnet på. Att håva var riktigt spännande för ibland fick man något i håven och ibland inte. Några av oss blev så ivriga att vi glömde bort att stövelskaftet tog slut…...och då rann vattnet in. Som tur var hade Sussi extrastövlar till utlåning och vi blev torra om fötterna igen.

När bussen kom var vi trötta men jättenöjda med dagen i Snogeholm!

/Barnen i klass 2c Fridhemsskolan i Malmö

NATURDAG VID MÖLLERÖDSJÖ

I strålande solsken samlades klasserna för information och gruppindelning. Dagen arrangerades av Stiftelsen Skånska landskap med hjälp av Jägarförbundet Skåne, Sveaskog, Skogsstyrelsen och Skogssällskapet.

Spännande och intressant var det att lyssna på hur man vårdar och sköter ett modernt skogsbruk. Vi fick lära oss om hur träd växer och hur man med hjälp av årsringarna kan räkna ut hur gammalt trädet var då det avverkades.

Nuförtiden krävs det både motorsåg och stora maskiner för att sköta skogen. Skogshuggaren visade bilder på både skotare och skördare.

På nästa station tog Jägarförbundet emot oss. Vi fick lära oss att jakten har många syften. Det är inte bara för köttets och nöjes skull vi jagar. Viss avskjutning är nödvändig för att hålla viltstammen på en lagom nivå. På så sätt minskar vi bl. a. trafikolyckorna.

Det var intressant att jämföra och räkna taggarna på älg och hjortdjurens horn. Många blev fascinerade av att de stora hornen byts ut varje år och ett febrilt letande efter fallna horn inleddes i skogen.

Under dagen skulle även en tipsrunda genomföras. Banan låg snitslad i vacker natur med bl a nyutslagna björkar. Efter att ha fått nya kunskaper om modernt skogsbruk fick vi svara på några frågor om just detta.

Inte störa ¨C inte förstöra. Detta uttryck ger en bra fingervisning om vilka skyldigheter vi har när vi vistas i skog och mark. Allemansrätten är unik och ger oss stor frihet att njuta av Sveriges underbara natur.

Vi fick genomföra charader som var kopplade till Allemansrätten. Detta var ett bra och lekfullt sätt att åskådliggöra vilka rättigheter och skyldigheter vi har när vi vistas i skog och mark.

Nästa anhalt gav oss möjlighet att prova på plantering. Borra ett djup hål, se till att rötterna kommer ner ordentligt och känn efter så att plantan sitter fast. Vi fick lära oss att man inför en plantering inte avverkar alla träd utan sparar vissa för att bevara den biologiska mångfalden i skogen.

På sista stationen åkte håvarna fram.

Vi botaniserade bland skräddare, troll-sländelarver, dykare, grodyngel mm. Detta var finalen på en härlig dag vid Möllerödssjö.

Elever och lärare
Vannebergaskola, åk 3-6

genom
Anders Larsson
verksamhetsledare utomhuspedagogiken

www.skanskalandskap.se/skola

VANDRA I TID OCH RUM

med karta och GPS

I Snogeholms vackra strövområde finns Naturskolan Gladan. Hit kommer 38 elever från Staffanstorps Montessoriskola för att ha en heldag med teknik och natur. Med GPS och kartor av alla de slag vandrar de i tanke, tid och natur.

Elevernas första uppdrag inför dagen är ett stort ljusbrunt paket. Instruktionen till dem är: Ta ut innehållet och lös uppgiften! Klassen antar utmaningen och utan vuxnas inblandning står det snart en färdig uppfälld tipi på plats. Den blir ett bra basläger.

Med barnen sittandes i ring utanför tipin presenteras så dagens tema: Kartor. Varför finns det kartor? Hur länge har de funnits? Det finns nya kartor, gamla kartor, väderkartor, stjärn­kartor och flera andra sorter. Så börjar vi se oss omkring. Vad finns här? Vi ser lägerskolans hus, grillplatsen, kärr, stigar, lärkträd, björk och två jättestora granar. Elevernas andra uppdrag blir att inom ett fyra famnar stort område, med hjälp av stenar, kottar, pinnar och annat från naturen, bygga upp en tredimensionell karta över området. Barnens 3D kartor blir så detaljerade att en främling enkelt kan orientera sig på platsen.

Problemet med 3D kartorna är att de inte går så lätt att ta med sig. Lösning blir att rita över kartorna på ett papper, att göra en tvådimensionell bild. Nu får eleverna användning av fot, tum och aln för att rätt kunna skala. Proportionerna är viktiga för förståelsen och det är också kartans färger och olika symboler. Så det gäller att tänka efter och vara noggrann. Resultatet är en riktig karta!

Efter lunchen är alla sugna på att börja arbeta med den senaste teknologin i kombination med friluftskartor. Eleverna jobbar med total koncentration för att lära sig hur GPS:en fungerar. De lär sig hitta i de olika menyerna för att ute i fält kunna markera punkter och göra slingor. Viktigt är att ”way-pointa” baslägret, dvs göra en markering, så att det alltid går att hitta tillbaka dit.

Uppdrag nummer tre består av att ge sig ut i väglöst land och placera ut varsin burk med hemligt innehåll. Burken ska läggas på en plats minst 15 minuter iväg och någonstans mitt i naturen. På GPS:ens bildskärm ser eleverna en karta över området och medan de förflyttar sig ser de också hur deras egen väg ritas ut som en slinga. De ”way-pointar” burkens plats och beskriver, skriftligen och noggrant, var den finns. Vid utfört uppdrag återvänder de till baslägret och får byta GPS med varandra.

Nu gäller det att följa varandras slingor och hitta ”way-pointsen” där burkarna ligger gömda halvt om halvt. Det blir som en skattjakt med modern skattkarta! Barnen fattar snabbt att det gäller att få pilen att följa längs med linjen på GPS:en för att de ska komma rätt. Snabbt sprids de åt alla väderstreck. Avlägset kan vi höra ett och annat glädjetjut när de hittar skattgömmorna.

Vid dagens slut, när alla eleverna samlats i tipin, öppnar vi burkarna. De innehåller pusselbitar och sista uppdraget blir att sätta samman pusslet. Det är otroligt, men barnen har fortfarande energi kvar till att engagera sig! Och de vet vad bilden föreställer. En kronhjort, Skånes landskapsdjur, som också lever här i Snogeholms skogar.

Eva Warelius, naturvägledare

genom
Anders Larsson
verksamhetsledare utomhuspedagogiken

www.skanskalandskap.se/skola