Fototävlingen i Banken och Skåneleden 2012

För tredje året arrangerades fototävling i samband med vandringen i projekt Banken och Skåneleden. Arbetet med att hitta de finaste bilderna att skicka in till tävlingen har pågått under hela hösten. Målet med tävlingen är att samtliga klasser som varit ute och vandrat skall delta. I år var det många som skickade bilder (ca 110 av 150 klasser) så konkurrensen var stor och kvalitén på många av bilderna fantastisk.

Tillvägagångssättet har varierat allt från en klasskamera cirkulerat i klassen till att eleverna fått använda sina mobiltelefoner. Sedan har bilderna sammanställts av läraren och eleverna har röstat fram två bidrag som mailats till ett Flickr-konto.

Bilderna har "taggas" inom kategorierna:

• Biologisk mångfald
• Flora
• Fauna
• Kulturhistoria
• Hälsa

Detta har gett klassen förutsättning att reflektera över vandringen och prata om vad de upplevde utmed leden en gång till.

Arbetet med att rösta fram vinnande klasser i de olika kommunerna har legat hos de lokala bankkontoren. Det är alltså personalen på Färs & Frosta Sparbank som är juryn i fototävlingen.

Jag har upplevt elevernas glädje att vara ute i naturen under många år. Krativiteten blomstrar hos barn som får visats ute. Det ser man inte minst av resultatet av vad eleverna fångat med kamera under hösten

Se alla de vinnande klasserna och deras bidrag i fototävlingen:
www.flickr.com/photos/bankenochskaneleden/tags/vinnarklass2012/

Anders Larsson
verksamhetsledare för utomhuspedagogiken
www.skanskalandskap.se/skola

En dag på Skåneleden

Det är en vacker höstdag i mitten av november. Glada barnskratt hörs mellan träden längs Skåneleden i Fulltofta strövområde. Det är elever från Emiliaskolan i Höör som är på en 7 km lång utflykt. Naturvägledaren Bengt Granelli och hunden Fly leder vandringen som bjuder på skog och skogsbruk, biologisk mångfald, spår och djur samt spännande historier. Nytt för i år är en GPS-övning där eleverna får lära sig orientera digitalt. Naturvägledaren har gömt små skatter i terrängen som eleverna får hitta med hjälp av listiga ledtrådar och en GPS. Gömmorna har anknytning till allemansrätten som på ett pedagogiskt sätt vävs in i övningen.

Under vandringen tar eleverna foton som sedan läggs upp på Internet. Klassen väljer ut två foton som blir deras bidrag i en fototävling. Personalen på Färs & Frosta Sparbank är jurymedlemmar och utser de vinnande klasserna som får åka till Naturskolan Gladan i Snogeholm till våren.
Ta del av fototävlingen: www.flickr.com/photos/bankenochskaneleden

För 13:e året genomför Skogssällskapet vandringar med elever i årskurs 5 i Färs & Frosta Sparbanks 12 verksamhetskommuner. Stiftelsen Skånska Landskap är ansvarig för projektet som tillsammans med banken och Skogssällskapet bekostar arrangemanget med 1 730 000 kr. Sedan år 2000 har närmare 35 000 elever medverkat i vandringarna på Skåneleden.

Elever från Emiliaskolan släcker törsten vid Hanakällan

Bild: Mats Sjöstedt (klasslärare åk 5)

Anders Larsson

Verksamhetsledare utomhuspedagogik

www.skanskalandskap.se/skola

Gladan flyger till Skurup

För att inspirera och utveckla skolors möjlighet att själva bedriva utomhuspedagogik besökte Naturskolan Gladan Alléskolans närområde i Skurup. När höstterminen startat tågade skolans tredje och fjärdeklass iväg till Ankdammen med kringliggande park ett stenkast från skolan, schemat för dagen var ”skattjakt på träd” med hjälp av en GPS. Trädslag skulle hittas och kännas igen och naturvägledare visade sedan blad, knoppar och frön som kunde paras ihop med de hittade trädskatterna. Vidare undersökte eleverna genom lek och rörelse relationen mellan träd och människa.

Naturvägledaren Anne visar eleverna från Alléskolan hur en GPS fungerar. Att se känd terräng avbildad på en karta där även barnet själv syns "live" ger en bra träning till att skapa ett persperktiv vilket gör det lättare att sedan hitta i okänd terräng.

Fotosyntes är livsviktigt säger naturvägledaren Kerstin och berättar hur Klorofyll "lagar mat". Sedan är det dags att tillsammans skapa ett träd där alla eleverna får en funktion. Några är rötter andra utgör kronan. Vatten och näring transporteras i trädet med olika ljud och rörelser.

Alléskolan kommer till Snogeholm
Nästa gång vi träffades kom Alléskolan till Naturskolan Gladan i Snogeholm. Temat för dagen var Överlevnad och Spår i Naturen.

Tak över huvudet är viktigt. Att bygga ett eget vindskydd är både roligt och mysigt. Alla får hjälpa till och dra sitt strå till stacken.

Det är inte så lätt att göra upp eld utan tändstickor. Efter ha hittat tändstål och näver med hjälp av GPS:erna fick alla till slut fyr på en liten brasa.

Kerstin Engblom naturvägledareNaturskolan Gladan

Banken & Skåneleden är inne på sin 13:e höst

I år är det över 3400 elever i årskurs 5 som vandrar på Skåneleden.

Eleverna på Frostaskolan i Hörby har skrivit om vandringen i sin blogg.
Läs deras blogg


Elever fån tolv kommuner tävlar i en fototävling om aktiviteter på Naturskolan Gladan och en övernattning på lägergård i Snogeholms strövområde. Över 100 bidrag har kommit in till höstens fototävling.
Ta del av fototävlingen på Flickr

Nytt inslag i höstens vandringsprojekt är att eleverna får orientera sig med GPS och hitta gömmor i skogen kopplade till allemansrätten.
Se filmkipp på Youtube




Anders Larsson
verksamhetsledare utomhuspedagogik
www.skanskalandskap.se/skola

Lärar-kickoff med Naturskolan Gladan

Lärarna på Lindesborgsskolan i Tomelilla inledde terminen med en kick-off på Naturskolan Gladan i Snogeholms strövområde.
Ny teknik i form av GSP:er och smartphones stod på dagens program.
Följ läraren Eva Hallgren och hennes två kollegor när de lägger ut ett spår med rekvesita till en saga med hjälp av en smartphone och appen Everytrail.
Givetvis fick de naturupplevelsen på köpet.

Hm, vad skall vi nu ge för ledtråd?

Ut i skogen skall vi gå!

På väg att gömma guldägget.

Noggrann dokumentation av gömstället.

Var tar vi nu vägen?

Ta del av deras slingor och sagor på naturskolans konto på Everytrail.

Anders Larsson
verksamhetsledare utomhuspedagogik

www.skanskalandskap.se/skola

MED ULL, RUNOR, LÄKEMEDEL OCH JÄRNSPIK

genom forntid och medeltid

På en 20 meter lång vandring, som börjar idag och slutar vid inlandsisens kant, traskar elever från Norra Lyckanskolan. På vägen rastar vi - elever, lärare och naturvägledare - vid olika tidsåldrar och ser närmre efter hur människor levde nära naturen och vilka material de använde. På vandringen tillverkas symboler för olika tider i naturmaterial.

En solig dag i maj möter naturskolan Flygande Gladan elever i Uggleskogen som ligger nära deras egen skola i Perstorp. Med hjälp av den tidsmaskin som vi alla har i vårt medvetande, förflyttar vi oss genom framtiden tillbaka till nuet och sedan längre tillbaka i tiden. För att förstå det långa tidsperspektivet följer vi ett tidsrep.
Repet börjar då isen smälter och de olika tidsåldrarna, sten-, brons-, järnålder, medeltid och nyare tid, är tydligt markerade.

För att få grepp om hur lång tid det funnits människor i Skåne måste vi sätta in oss själva i ett sammanhang längs med repet. Av de 20 meter, som representerar 13000 år, har eleverna levt under 1,5 cm. Plötsligt känns andra änden av 20 meter rep som väldigt långt borta.

Första rastplatsen sker då eleverna upptäcker markeringen med ”Digerdöden”. De berättar med iver och rysningar om bölder och död. För att åskådligöra hur många som dog vandrar döden fram bland eleverna och väljer på måfå ut ca 2/3 som faller döda till marken. De överlevande jublar, men dämpar sig snabbt när de förstår att kanske är föräldrar och syskon bland de döda.

 Hur trodde man då att det gick att skydda sig? Och hur botade man sjukdomar? Vad gjorde man medicin av? Snabbt kommer barnen fram till att bl a örter är viktiga. De ger sig ut i skogen för att leta växter med mycket doft som ska kunna ge dem skydd. Växtdelarna samlar de i en liten klut av glest vävt linne som knyts ihop med tjärade nässelfibrer. Nu kan kluten fästas under näsan och förhindra att man andas in ”dålig” luft. Och vi kan tryggt vandra längre bakåt i tiden.

Nästa anhalt är slutet av järnåldern, på vikingatiden. Vi pratar om vad som skiljer järnålder från medeltid, bl a talar vi om skriftliga källor. Osökt kommer runor på tal och den magi som är knuten till dem. Med handsmidda järnspik ristar eleverna sitt namn på en trästav och fyller ristningen med svart träkol. Under tiden berättar guiden ur den isländska sagoskatten om Gunnar på Lidarende och hans hustru Hallgerdur med tjuvögonen.

Längre ned längs repet, men ännu en bit från mitten, kommer vi in i bronsålder, och ännu närmare halva repet, bondestenålder. Hur lever människor då? Vad lever de av? Hur klär de sig? Det gamla med jakt, fiske och insamling finns kvar, men det nya är djurhållning och odling, bl a är fårskötsel viktigt. Får ger både kött till mat och ull och skinn till kläder. Eleverna förstår att de behöver en egen fårflock för att klara sig. Med kardad ull, vatten och en gnutta såpa tovar de små, runda får.

Fortfarande återstår 6-7000 år att vandra i nordisk historia innan vi når isranden. Barnen går nu på ett led och håller varandra i händerna. Ju närmare isen vi kommer desto mindre vet vi om hur människorna hade det. Sista fjärdedelen av repet och fram till isens kant blundar eleverna och förlitar sig på kamraten framför som symbol för detta.

Eva Warelius, naturvägledare

genom
Anders Larsson
verksamhetsledare utomhuspedagogiken

www.skanskalandskap.se/skola

Med Naturskolan Gladan i Snogeholm

Bussen hämtade oss på morgonen utanför skolan och vi började vår resa mot Ystad och Snogeholm. Genom bussfönstret såg några av oss både rådjur och hästar och efter ytterligare en stunds färd på större vägar kom vi in på en smal, backig skogsväg som ledde oss mot vårt mål. En härlig frukost stod framdukad (som klassföräldrarna fixat) och vi åt med god aptit, men snart ville vi bara leka, springa runt och utforska omgivningarna vilket vi också gjorde en lång stund.

Sussi och Magnus från Naturskolan Gladan tog sedan hand om oss och vi fick börja med att hjälpa till att sätta upp ett stort indiantält.Två av oss fick vara ledare för tältresningen och det kändes ansvarsfullt.

När tältet var rest delades vi in i två grupper och vi fick prova på både geocaching och att håva i Snogeholmssjön. Vi hade aldrig provat på geocaching förut och av Magnus fick vi lära oss hur en GPS fungerar och hur vi skulle läsa av displayen för att hitta skatterna som låg gömda på olika ställen runtomkring oss. Det var mycket information, men oj vad vi var sugna på att springa iväg och börja leta. Det var lite svårt i början att följa pilen och hitta skattgömman, men vi lärde oss fort. Till varje skatt fanns en ledtråd för att vi skulle hitta den lite lättare. Vi fick leta på tid (45 min) och de som hittade flest cachar på den tiden hittade sammanlagt sju stycken. Geocaching var jättekul.

Sussi hade tagit med sig håvar och burkar med förstoringsglas och hon visade oss tekniken att håva. Vi håvade upp många olika djur som vi sedan lade i de mindre burkarna. Vi fick upp musslor, dagsländelarver, husmaskar, hästiglar, virvelbaggar sötvattensmärlor (som liknade räkor), snäckor och ägg och några fler djur som vi glömt namnet på. Att håva var riktigt spännande för ibland fick man något i håven och ibland inte. Några av oss blev så ivriga att vi glömde bort att stövelskaftet tog slut…...och då rann vattnet in. Som tur var hade Sussi extrastövlar till utlåning och vi blev torra om fötterna igen.

När bussen kom var vi trötta men jättenöjda med dagen i Snogeholm!

/Barnen i klass 2c Fridhemsskolan i Malmö

NATURDAG VID MÖLLERÖDSJÖ

I strålande solsken samlades klasserna för information och gruppindelning. Dagen arrangerades av Stiftelsen Skånska landskap med hjälp av Jägarförbundet Skåne, Sveaskog, Skogsstyrelsen och Skogssällskapet.

Spännande och intressant var det att lyssna på hur man vårdar och sköter ett modernt skogsbruk. Vi fick lära oss om hur träd växer och hur man med hjälp av årsringarna kan räkna ut hur gammalt trädet var då det avverkades.

Nuförtiden krävs det både motorsåg och stora maskiner för att sköta skogen. Skogshuggaren visade bilder på både skotare och skördare.

På nästa station tog Jägarförbundet emot oss. Vi fick lära oss att jakten har många syften. Det är inte bara för köttets och nöjes skull vi jagar. Viss avskjutning är nödvändig för att hålla viltstammen på en lagom nivå. På så sätt minskar vi bl. a. trafikolyckorna.

Det var intressant att jämföra och räkna taggarna på älg och hjortdjurens horn. Många blev fascinerade av att de stora hornen byts ut varje år och ett febrilt letande efter fallna horn inleddes i skogen.

Under dagen skulle även en tipsrunda genomföras. Banan låg snitslad i vacker natur med bl a nyutslagna björkar. Efter att ha fått nya kunskaper om modernt skogsbruk fick vi svara på några frågor om just detta.

Inte störa ¨C inte förstöra. Detta uttryck ger en bra fingervisning om vilka skyldigheter vi har när vi vistas i skog och mark. Allemansrätten är unik och ger oss stor frihet att njuta av Sveriges underbara natur.

Vi fick genomföra charader som var kopplade till Allemansrätten. Detta var ett bra och lekfullt sätt att åskådliggöra vilka rättigheter och skyldigheter vi har när vi vistas i skog och mark.

Nästa anhalt gav oss möjlighet att prova på plantering. Borra ett djup hål, se till att rötterna kommer ner ordentligt och känn efter så att plantan sitter fast. Vi fick lära oss att man inför en plantering inte avverkar alla träd utan sparar vissa för att bevara den biologiska mångfalden i skogen.

På sista stationen åkte håvarna fram.

Vi botaniserade bland skräddare, troll-sländelarver, dykare, grodyngel mm. Detta var finalen på en härlig dag vid Möllerödssjö.

Elever och lärare
Vannebergaskola, åk 3-6

genom
Anders Larsson
verksamhetsledare utomhuspedagogiken

www.skanskalandskap.se/skola

VANDRA I TID OCH RUM

med karta och GPS

I Snogeholms vackra strövområde finns Naturskolan Gladan. Hit kommer 38 elever från Staffanstorps Montessoriskola för att ha en heldag med teknik och natur. Med GPS och kartor av alla de slag vandrar de i tanke, tid och natur.

Elevernas första uppdrag inför dagen är ett stort ljusbrunt paket. Instruktionen till dem är: Ta ut innehållet och lös uppgiften! Klassen antar utmaningen och utan vuxnas inblandning står det snart en färdig uppfälld tipi på plats. Den blir ett bra basläger.

Med barnen sittandes i ring utanför tipin presenteras så dagens tema: Kartor. Varför finns det kartor? Hur länge har de funnits? Det finns nya kartor, gamla kartor, väderkartor, stjärn­kartor och flera andra sorter. Så börjar vi se oss omkring. Vad finns här? Vi ser lägerskolans hus, grillplatsen, kärr, stigar, lärkträd, björk och två jättestora granar. Elevernas andra uppdrag blir att inom ett fyra famnar stort område, med hjälp av stenar, kottar, pinnar och annat från naturen, bygga upp en tredimensionell karta över området. Barnens 3D kartor blir så detaljerade att en främling enkelt kan orientera sig på platsen.

Problemet med 3D kartorna är att de inte går så lätt att ta med sig. Lösning blir att rita över kartorna på ett papper, att göra en tvådimensionell bild. Nu får eleverna användning av fot, tum och aln för att rätt kunna skala. Proportionerna är viktiga för förståelsen och det är också kartans färger och olika symboler. Så det gäller att tänka efter och vara noggrann. Resultatet är en riktig karta!

Efter lunchen är alla sugna på att börja arbeta med den senaste teknologin i kombination med friluftskartor. Eleverna jobbar med total koncentration för att lära sig hur GPS:en fungerar. De lär sig hitta i de olika menyerna för att ute i fält kunna markera punkter och göra slingor. Viktigt är att ”way-pointa” baslägret, dvs göra en markering, så att det alltid går att hitta tillbaka dit.

Uppdrag nummer tre består av att ge sig ut i väglöst land och placera ut varsin burk med hemligt innehåll. Burken ska läggas på en plats minst 15 minuter iväg och någonstans mitt i naturen. På GPS:ens bildskärm ser eleverna en karta över området och medan de förflyttar sig ser de också hur deras egen väg ritas ut som en slinga. De ”way-pointar” burkens plats och beskriver, skriftligen och noggrant, var den finns. Vid utfört uppdrag återvänder de till baslägret och får byta GPS med varandra.

Nu gäller det att följa varandras slingor och hitta ”way-pointsen” där burkarna ligger gömda halvt om halvt. Det blir som en skattjakt med modern skattkarta! Barnen fattar snabbt att det gäller att få pilen att följa längs med linjen på GPS:en för att de ska komma rätt. Snabbt sprids de åt alla väderstreck. Avlägset kan vi höra ett och annat glädjetjut när de hittar skattgömmorna.

Vid dagens slut, när alla eleverna samlats i tipin, öppnar vi burkarna. De innehåller pusselbitar och sista uppdraget blir att sätta samman pusslet. Det är otroligt, men barnen har fortfarande energi kvar till att engagera sig! Och de vet vad bilden föreställer. En kronhjort, Skånes landskapsdjur, som också lever här i Snogeholms skogar.

Eva Warelius, naturvägledare

genom
Anders Larsson
verksamhetsledare utomhuspedagogiken

www.skanskalandskap.se/skola