Så
har äntligen startskottet gått för årets Naturdagar! Under våren är det
skolbarn i Osby, Bromölla och Östra Göinge kommuner som har turen att få komma till Breanäs strövområde när skogen
står i sin skiraste grönska och sjön glittrar blå. Bättre startdag kan det inte
bli. Solen strålar och längs stigen finns sex olika stationer där eleverna får
stifta bekantskap med olika ”skogsproffs”.
Eleverna i årskurs 4-6 vandrar en slinga på ca 1 km.
Med jämna mellanrum finns stationer fyllda med kunskap. Första anhalten är hos jägarna som representerar Jägareförbundet Skåne. Där finns fällhorn från hjortdjur, pälsar från räv och grävling,
skallar från rådjur och en bete från vildsvin. Bäst av allt är när jägarna
Krister och Bengt berättar om hur det är att vara jägare och att en jägare gör
så mycket mer än jagar.
Hos Martin, som representerar Sydved, får barnen ta
del av allt det vetande som finns kring skogplantering. Martin berättar om hur man
förbereder marken, när det är bäst att plantera och att de redskap som används
heter plantborr och flåhacka. Med hjälp av sina kollegor låter han sedan barnen
plantera sin egen lilla bokplanta. När både de och barnen vuxit upp finns det
en hel skog som eleverna planterat och som de kan vandra i med sina barn och
barnbarn.
Bortom kullen, ner mot vattnet, väntar Eva med lekar om Allemansrätten. I grupper får eleverna
göra charader på teman som knyter an till tältning, eldning, ridning och
cykling. Under total tystnad låtsas de plocka bär, blommor och svamp. Därefter
pratar de om vad som är rätt och fel, diskuterar fridlysta växter och djur.
Så har halva dagen passerat och nu suger hungern i
magen. Vid grillplatsen glöder grillen och några lärare har i förväg börjat
grilla korv. Som utsvultna vargungar kastar sig barnen över maten. Som tur är
räcker tiden också till en stunds lek.
Efter återsamlingen vandrar barnen vidare längs med
sjön och kommer fram till Jouni. Han är skogshuggare från Skogssällskapet.
Jouni vet hur gammal en skog ska vara när det är dags att hugga den och hur man
gör. Han visar ”Gamla Bettan”, en enorm gammal motorsåg och hur huggarbyxor är
konstruerade för att skydda mot skador. Dessutom har han med sig en motorsåg
som dagligen används i modernt skogsbruk. Han startar den med ett vrål och
låter sågklingan mjukt skära genom en nedfallen stock. Flera barn har redan
bestämt sig för att bli skogsarbetare innan stocken faller i två bitar.
Nere vid sjökanten står stövlar på rad. Barnen
hoppar snabbt i var sitt par för nu är det dags att håva och undersöka vilka
småkryp som finns i sjön. Till Sussie, säger de att vattnet är iskallt trots att det inte är fruset. Ändå
plaskas det en hel i vattenbrynet och håvarnas innehåll töms i vita plastbaljor
där det enkelt går att se vad fångsten har blivit. Det är nästan enbart
trollsländelarver och snäckägg. Ännu har inte vattensalamandrarna eller
märlorna kommit fram.
På dagens sista station står burkar uppställda på
ett bord. De är fyllda med bondens grödor. Här gäller det att para samman rätt
växt med rätt råvara och sedan lista ut vilken färdig mat den har använts till.
Vete är lätt, av det blir det pasta. Men vad gör man av korn? Och vad är
polenta? En hel del tankearbete behövs för att få allt på rätt plats och ibland
får man använda uteslutningsmetoden.
När klockan närmar sig två på eftermiddagen är Naturdagen slut. En bit bort väntar bussar som skjutsar eleverna tillbaka till skolan. Fyllda med nya intryck, ny kunskap och frisk luft faller flera av barnen i sömn på vägen hem.
Naturvägledare
Eva Warelius
genom
